Trendspaning på hållbar konsumtion i framtiden

PRODUKTER & INSPIRATION FÖR HÅLLBAR LIVSSTIL

Mariefreds Tidning Måsen V48 2020


Trendspaning på hållbar konsumtion i framtiden

Just nu läser och inspireras jag av rapporten ”Att bryta invanda livsmönster – 2020 års rapport om hållbar konsumtion” från Kairos Future som gör trend- och omvärldsanalyser. I rapporten presenteras tio trendspaningar om hållbar konsumtion och livsstil, några av dem är dessa:


Konsumtionsbejakande hållbarhet - hyr eller prenumerera i stället för att köpa nytt
Begreppet ”konsumtionsbejakande hållbarhet” har delvis vuxit fram ur den så kallade delningsekonomin, att inte behöva äga saker utan kan hyra, låna eller dela dem med andra. Då får konsumenterna tillfredsställa sitt begär efter ständig variation, samtidigt som konsumtionen (åtminstone i teorin) är mer hållbar än om de hade köpt nya produkter. Många hyr- och prenumerationstjänster utvecklas och i USA växer marknaden för hyrkläder fem gånger så fort som klädmarknaden i stort. Att hyra barnkläder (som ju barnen fort växer ur), leksaker eller festkläder för särskilda tillfällen är populärt, men även att prenumerera på exklusiva designmöbler som byts ut efter hand - ett sätt att få variation utan att behöva köpa nytt hela tiden.


Nya utmaningar som dock dykt upp i samband med detta är ökade transporter samt att det visat sig att icke-ägandet leder till att konsumenterna använder varorna mer vårdslöst, vilket gör att de slits snabbare. Man är helt enkelt mer rädd om sina egna grejer.


Vårda värdet och spola svinnet – laga och ta hand om det du har
I rapporten spås att ”framtidens konsument är en cirkulent”, alltså att man inte konsumerar utan cirkulerar produkter och varor. Det innebär och att förlänga, förädla och förstå. Alltså laga, reparera, vårda och ta hand om de saker man väl har, så att de håller längre och kan användas av många innan de är utslitna. Den globala reparationsrörelsen innebär allt ifrån fixarcaféer och verkstäder till sajter som samlar lagningsinstruktioner för olika apparater så att man enkelt kan hitta hur något man har kan lagas. Det betonas att man har både ett ansvar och en rätt att laga det man äger och gärna upptäcka att det är både lätt och kul att laga och ta hand om sina prylar.


Youtube- och Tiktok-fenomenet ¬”Thrift Flip” innebär att förvandla second hand-kläder eller lågprisfynd till nya plagg och är en form av upcycling där det handlar om lika mycket kreativitet som sparsamhet – att skapa något coolt och unikt med små medel.


Proaktiv hållbarhet genom precycling – att undvika onödigt avfall
Förpackningsfria matbutiker finns nu på över 500 platser runt om i världen och idén är enkel: butikerna tillhandahåller produkterna i bulk och säljer dem efter vikt eller volym till kunderna, som lånar behållare eller har med sig sina egna. Kunderna hjälps därmed att ”precycla” – att undvika avfall redan vid köpögonblicket. Begreppet kan också omfatta att som konsument välja bort att köpa en vara som man anser kommer att ge onödigt mycket förpackningsskräp. Det finns även förpackningsfria nätbutiker som levererar till dörr och skickar varorna i behållare som kunderna får låna mot pant och lämna tillbaka i samband med nästa leverans, ungefär som gamla tiders mjölkbud.


I rapporten finns ännu mer spännande att läsa, bland annat om barnkläder som designas för att växa med barnen som bär dem, textilmaterial gjorda av citrus- och äppelskal eller om att svampar och bakterier används för att framställa nya material, bland annat skinnliknande material och förpackningsmaterial. Helt klart är att vi måste vara beredda att förändra vårt sätt att leva och konsumera och att inte vara rädda för att tänka om och tänka nytt!